Idiomatique

Nationalencyklopedin skriver om idiomatiska uttryck:

"Ett idiomatiskt uttryck är ett fast uttryckssätt, i synnerhet ett sådant vars betydelse inte kan härledas ur betydelsen hos delarna, t.ex. ligga någon i fatet." (NE.se)

Det sägs att dessa uttryck är svåra att lära sig språk emellan, just på grund av ovannämnda svårighet vad gäller översättning. Jan och Rickard Svartvik skriver i Sagt och gjort (2003) att uttrycken "talar till oss i bilder" och vilka bilder vi väljer att använda skiljer sig troligtvis beroende på både kultur och tidsanda. I vissa fall kan idiomen vara identiska i olika språk (have an ace up your sleeve) medan de i andra fall har olika motsvarigheter (bright as a button - klok som en uggla).

I ett gammalt, gott avsnitt av Gilmore Girls (1.14 "That Damn Donna Reed") träffade jag på en referens till ett uttryck, till vilken jag inte kan komma på en svensk motsvarighet. Det är däremot lättare att komma på motsatser i vårt språk. Följande flög förbi i den raska dialogen:

Careful Richard, that canary you ate is going to spoil your dinner

Jag försökte snart därefter ta reda på uttrycket som repliken grundar sig på, med en innebörd att personen som har ätit den bildliga kanariefågeln är väldigt belåten, kanske till och med i överkant! Efter intensivt nätsökande fann jag på Wikipedia att man kan se ut som "the cat that ate (alternativt swallowed) the canary" med betydelsen "a person who appears self-satisfied or smug, especially while concealing something michievous, prohibited or private". Nu till själva kärnan! Vad har vi för liknande uttryck i vårt svenska språk? Det enda som för tillfället uppenbarar sig i tanken är "se ut som om man har sålt smöret och tappat pengarna", men det är inte särskilt lämpligt i belåtna stunder.

Aurum

Jag vaknade upp denna dag med gyllene färger utanför fönstret. Lysande guld mot en grå himmel. Stillsamt. Låt mig därför återinviga skrivandet här med dikten "Nothing Gold Can Stay" av den amerikanske poeten Robert Frost (1874-1963), med vars övriga verk jag tyvärr inte alls är särskilt bekant. Jag tänker dock ofta på diktens titel och dess avslutande ord, denna tid av året.

"Nature's first green is gold
her hardest hue to hold
her early leaf's a flower;
but only so an hour.
Then leaf subsides to leaf.
So Eden sank to grief,
so dawn goes down to day.
Nothing gold can stay."

Bussig

- Vill du vara bussig och skicka saltet?

Var kommer bussig ifrån egentligen? När vi hade det uppe för diskussion i hemmet funderade vi på om det möjligtvis kunde ha något släktskap med engelskans bus boy ('diskplockare'), med en inte helt långsökt betydelse att man är hjälpsam.

När jag slår upp buss i Ord att förklara (1955) finns där tre betydelser:

1. stycke tuggtobak
2. käck soldat, krigare. Under detta alternativ finns även uttrycket vara buss med angivet, med betydelsen 'vara förtrolig vän med'.
3. omnibus

På NE.se finns samma antal definitioner och där kan man läsa att betydelsen "en hedervärd soldat eller sjöman" är den äldsta och har använts sedan 1697 . Det kommer av lågtyskans burs, buss ('kamrat', 'gosse').

Tittar man efter buss i Hellquists Svensk etymologisk ordbok (1922) kan man bland annat se att betydelsen 'vän' finns noterad 1609.

Med dessa fakta är det kanske inte så svårt att räkna ut att bussig kommer av buss. Det är också det som NE.se föreslår under uppslagsordet bussig: "sedan 1858; till buss 2" (det vill säga 'hedervärd soldat eller sjöman').

Finns det då någon koppling till det engelska bus boy? Eller kan det vara så att busspojken hör ihop med färdmedlet och heter så för att han bussas fram och tillbaka bland matborden?

Rotunda

Rotunda är ett fint ord som man inte stöter på särskilt ofta. Nationalencyklopedins definition av ordet lyder på följande vis:

"rund byggnad eller sal anv. för gudstjänster, konferenser, offentliga framträdanden e.d., men äv. för dans m.m.". Det kommer från det latinska rotundus 'rund' av rota 'hjul'.

Rotunda kan också syfta på "rund skrift, benämning på den utformning den förnäma gotiska bokskriften, texturan, fick i medeltidens Italien".

I min hembygd finns det en nöjeslokal som heter just Rotundan, men när jag var yngre reflekterade jag aldrig över ordets innebörd. Det var först när jag på senare tid träffade på det i en av dikterna i Hjalmar Gullbergs Kärlek i tjugonde seklet (1933), som jag började fundera på det och det slog mig hur vackert det kan användas:

"Om bländad av din prakt jag måste blunda,
fann jag strax på ett lakan eller en huvudgärd
ett öras labyrint, ett brösts rotunda
som mål för mina händers pilgrimsfärd."