Rotunda är ett fint ord som man inte stöter på särskilt ofta. Nationalencyklopedins definition av ordet lyder på följande vis:
"rund byggnad eller sal anv. för gudstjänster, konferenser, offentliga framträdanden e.d., men äv. för dans m.m.". Det kommer från det latinska rotundus 'rund' av rota 'hjul'.
Rotunda kan också syfta på "rund skrift, benämning på den utformning den förnäma gotiska bokskriften, texturan, fick i medeltidens Italien".
I min hembygd finns det en nöjeslokal som heter just Rotundan, men när jag var yngre reflekterade jag aldrig över ordets innebörd. Det var först när jag på senare tid träffade på det i en av dikterna i Hjalmar Gullbergs Kärlek i tjugonde seklet (1933), som jag började fundera på det och det slog mig hur vackert det kan användas:
"Om bländad av din prakt jag måste blunda,
fann jag strax på ett lakan eller en huvudgärd
ett öras labyrint, ett brösts rotunda
som mål för mina händers pilgrimsfärd."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar