Lussekatt, dyfvelkatt?

Lussekatternas tid är snart förbi och man kan fundera på varför det egentligen heter lussekatt? Bakverken har ju ingen som helst likhet med en riktig katt. Snarare är det väl S:ets form som man försöker att uppnå, det enkla såväl som ett par i kors.

Jag vänder mig till NE.se för att få ett svar om ursprunget, men de säger endast följande: "lussekatt, vetebulle som bakas vid luciatid. Oftast innehåller den saffran och russin och bakas ut som två korslagda eller ett enkelt S".

Wikipedia har desto mer att berätta om den gula katten, som från början inte alls har något att göra med lussande och Lucia. Förleden lusse- syftar istället på Lucifer, den ljusskygge. Seden att baka lussekatter kom till i Tyskland på 1600-talet och genom att färga dem gula med saffran skrämde man bort djävulen. Därav de alternativa namnen dövels- och dyvelkatt - djävulskatt.

Till sist kan jag inte låta bli att ta med den rara definitionen som finns i SAOB, varav båda artiklarna i sin tryckta form härrör från första halvan av 1900-talet.

LUSSE-KATT, r. ( lusse- 1898–1936. lussi- 1930–1933) egendomligt format bröd som bakas till luciadagen, dövelskatt.

DÖFVELSKATT DÖVELSKATT dø³vels~kat² l. DYFVELKATT dy³vel~, r. l. m. best. -en; pl. -er, äfv. -or.

[till sv dial. dövel, dyvil, från nt. lånade biformer till DJÄFVUL]

[DÖFVELSKATT 0]

(i västra Sv., bygdemålsfärgadt) ett slags egendomligt formadt bröd som bakas till Luciadagen. När mamma kommer med kaffet och dyfvelkatten. GHT 1897, nr 288 B. s. 3.

Oavsett hur man bakar sina katter så är de i alla fall egendomligt formade.